Deklarera inkomster från internet och sociala medier
Skatt & Ekonomimars 09, 2020

Deklarera inkomster från internet och sociala medier

Bloggare, influerare, spelare, gamer, e-sportare eller youtuber - benämningarna är många för personer som på olika sätt är verksamma på internet och sociala medier. När dessa personer får varor, tjänster eller pengar i ersättning för att utföra en motprestation är det normalt fråga om en skattepliktig inkomst. Beskattning kan ske som lön eller som näringsverksamhet eller, om det saknas ett vinstsyfte, som hobbyverksamhet.

Inkomster från internet

Allt fler personer börjar få allt mer inkomster från internet och i många fall, speciellt när det gäller ungdomar, har man inte ens reflekterat över att dessa inkomster kan vara skattepliktiga. I den här artikeln ska vi titta närmare på vilken typ av inkomster som det kan handla om och på vilket sätt de ska beskattas. Utgångspunkten är Skatteverkets bedömningar i den rättsliga vägledningen och ett svenskt perspektiv.

Gemensamt för de olika verksamheterna gäller allmänna regler som innebär att om man utför arbete åt någon annan ska ersättningen i form av kontanter eller förmåner beskattas som lön i inkomstslaget tjänst. Utbetalaren redovisar ersättningarna månadsvis till Skatteverket och de kommer då att vara förifyllda i deklarationen. Saknas uppgifterna ska man själv fylla i beloppen och informera Skatteverket om vem som har betalat ut ersättningarna och när det har skett under Övriga upplysningar.

Bedriver man istället en självständig verksamhet ska bedömningen göras om verksamheten uppfyller kriterierna för att ses som näringsverksamhet, det vill säga varaktighet, självständighet och vinstsyfte. Är det inte näringsverksamhet ska istället överskottet beskattas som hobbyverksamhet på blankett T2 och man betalar egenavgifter själv. Verksamheten kan vara momspliktig oavsett om man är näringsidkare eller deklarerar på blankett T2.

Mervärdesskatt

En person som självständigt och regelbundet säljer varor eller tjänster mot betalning kan ses som en beskattningsbar person som bedriver ekonomisk verksamhet. Är verksamheten momspliktig och ligger på över 30.000 kronor om året ska man momsregistrera sig och betala in överskjutande moms till Skatteverket. Man kan vara skyldig att betala moms även om man inte är en näringsidkare.

En gåva utan krav på motprestation är momsfri. Finns det däremot ett krav på att utföra en motprestation anses man tillhandahålla en momspliktig tjänst. Den som tillhandahåller momspliktiga tjänster ska fakturera dessa med moms samt lämna en skattedeklaration.

Influerare och bloggare

En bloggare kommunicerar med sina följare genom webbsidor och sociala medier. När en bloggare får många följare blir personen intressant för företag att använda som en kanal för marknadsföring av företagets produkter, en sådan bloggare kallas då för influerare/influencer.

Bloggare kan ha flera olika slags inkomster, både i form av lön eller provision och förmåner i form av olika produkter och tjänster såsom resor. Utgångspunkten är att man beskattas för marknadsvärdet för de produkter man inte skickar tillbaka. Bloggaren beskattas alltså även för produkter och tjänster som ges bort eller lottas ut till exempelvis följare. Skatteverket ger följande exempel:

Exempel:

En influerare får en betald utlandsresa av sin samarbetspartner. Under resan arbetar hon heltid åt företaget under fyra av sju dagar.

Hon behöver inte betala skatt för sina arbetsdagar men däremot för de tre sista dagarna.

Exempel:

En bloggare får skor som kostar 1.000 kr. Han använder dem några gånger under ett par månader och visar upp dem på sina sidor och sedan säljer han dem på bloppis för 600 kr. Han ska redovisa inkomsten på 1.000 kr.

Om han istället visar skorna på sina sidor och sedan omedelbart säljer dem är enbart inkomsten på 600 kr skattepliktig, eftersom han inte har haft möjlighet att använda dem privat.

Om han bara får låna skorna en vecka för att visa upp dem på sina sidor och sedan direkt lämna tillbaka dem är lånet skattefritt.

Avgörande för hur beskattningen ska ske är om ersättningen baserar sig på ett avtal om ersättning och därmed ska ses som lön från utgivande företag eller om bloggaren är så pass självständig att ersättningen ska beskattas som näringsverksamhet eller hobby.

Får bloggaren ersättning för att prata eller skriva om ett företag ses det som ett avtal om arbete för företaget och ersättningen beskattas som lön. Det gäller även för ersättning i form av gratis produkter och tjänster där man i förväg har avtalat med företaget om att skriva om dessa. Produkterna och tjänsterna värderas till sitt marknadsvärde.

Finns det inget avtal om arbete ska ersättningen beskattas som en självständigt bedriven verksamhet, antingen som näringsverksamhet eller hobby.

Har bloggaren deklarerat för en produkt och säljer den senare till ett pris som motsvarar det redovisade marknadsvärdet blir det ingen skattepliktig inkomst, eftersom det skattepliktiga förmånsvärdet får dras av som anskaffningskostnad. Försäljning av redan beskattade produkter behöver således inte redovisas. Om produkten säljs till ett högre pris än vad det har tagits upp i deklarationen ska dock vinsten redovisas, efter avdrag för det beskattade värdet.

En bloggare som lämnar tillbaka produkter utan onödigt dröjsmål beskattas, som nämnts, inte för dessa. Detsamma gäller för produkter som uppenbart saknar värde för dem, både privat och i verksamheten, och produkten inte heller har använts för något ändamål.

Influerare och bloggare och skattefria arbetsredskap

En bloggare som erbjuds att använda produkter för privat bruk för exempelvis ett uppdrag ska enligt Skatteverket göra en bedömning av om produkten är ett skattefritt arbetsredskap eller en skattepliktig förmån.

För att det ska ses som ett skattefritt arbetsredskap ska:

  • produkten vara av väsentlig betydelse för att mottagaren ska kunna utföra sina arbetsuppgifter, i det här fallet att kunna marknadsföra produkten,
  • förmånen ska vara av begränsat värde för mottagaren, och
  • förmånen ska vara svår att skilja från nyttan i uppdraget.

Skatteverket ger följande exempel på skattefritt arbetsredskap:

  • Parterna har kommit överens om att produkten aktivt ska marknadsföras av mottagaren genom att visas upp i sociala medier, omnämnas i reklamsyfte eller exponeras i andra sammanhang som ger reklamvärde och goodwill till produkten.
  • Det handlar om enstaka och avgränsade perioder, exempelvis att en klocka lånas under två veckor. Det ska alltså inte vara fråga om kontinuerliga lån av olika klockor som avlöser varandra.
  • Mottagaren ska dokumentera och kunna visa omfattningen av marknadsföringen.

Handlar det om lån av lägenheter, fordon eller andra större eller dyrbara produkter är reglerna om skattefria arbetsredskap normalt inte tillämpliga. Istället blir reglerna om beskattning av bostadsförmån, bilförmån och så vidare tillämpliga.

Streaming

En streamare sänder från en egen kanal när han eller hon spelar exempelvis datorspel eller tv-spel. Sändningen kan streamas live eller visas i efterhand i form av inspelade filmklipp. En streamare kan få olika typer av intäkter för det som streamas.

Utgångspunkten för beskattningen är avtalet som streamaren har med det företag som tillhandahåller plattformen för streamingen. Handlar det om att utföra arbete för plattformsföretaget är det normalt fråga om lön. Är det istället en självständigt bedriven verksamhet sker beskattning som inkomst av näringsverksamhet eller hobbyverksamhet.

Gaming

Elektronisk sport eller e-sport är spelande och tävlingar som utförs i en virtuell miljö, på datorer eller spelkonsoler. Inkomster från så kallad gaming kan vara inkomster från streaming, prispengar i tävlingar, donationer och sponsorersättningar.

Utför spelaren arbete åt någon annan är det fråga om lön, det gäller även tävlingsvinster. Är det fråga om självständigt bedriven verksamhet blir det näringsverksamhet eller hobby.

Skatteverket har följande exempel:

Exempel:

A har ett partneravtal med en plattformsinnehavare om en egen kanal där hon spelar spel i direktsändning. Hon får följande intäkter från företag och privatpersoner:

  • reklamintäkter från företag
  • prenumerationsintäkter från tittare
  • donationsintäkter från tittare.

Plattformsinnehavaren behåller en viss del av intäkterna innan betalningarna förmedlas till A. Det är inte fråga om näringsverksamhet Hur ska inkomsterna beskattas?

A bestämmer själv vilket arbete som utförs och när det utförs. Företaget som tillhandahåller plattformen ses snarare som betalningsförmedlare av inkomster från annonsörer och privatpersoner. Oavsett om det är direktsändningar eller inspelade klipp anses A inte utföra arbete eller uppdrag åt någon annan. A bedriver en självständig verksamhet som ska tas upp i inkomstslaget tjänst på blankett T2 och hon betalar själv egenavgifter på överskottet.

Virtuella varor som skins

En gamer eller e-sportare som köper, byter och säljer varor under spelets gång kan vara skattskyldig. Ett exempel är försäljning av virtuella vapen i spelet Counter-Strike, CS, så kallade skins. Byten och försäljningar av virtuella varor som en del av spelet och där man inte får någon reell inkomst är inte skattepliktigt.

Om man däremot handlar med virtuella varor och får inkomster inom och utanför spelet kan de vara skattepliktiga. Eftersom det är fråga om försäljning av personliga tillgångar ska beskattning ske i inkomstslaget kapital, såvida det inte är en verksamhet som ska ses som näringsverksamhet. Har man skapat den virtuella varan genom egen tillverkning och säljer den kan det, om det inte är näringsverksamhet, istället bli frågan om hobbyverksamhet som beskattas i inkomstslaget tjänst.

Om försäljningen sker fortlöpande mot ersättning, det vill säga tillhandahållandet sker kontinuerligt och med viss frekvens, kan det bli fråga om en ekonomisk verksamhet som är momspliktig. Det är i så fall frågan om omsättning av en elektronisk tjänst och då är det viktigt att veta i vilket land kunderna finns samt om de är privatpersoner eller beskattningsbara personer. Är köparna privatpersoner ska säljaren betala moms i köparens land, exempelvis genom ordningen MOSS, Mini One Stop Shop via Skatteverket. Observera att det infördes ett tröskelvärde på 99.680 kronor den 1 januari 2019. Det innebär att säljare som ligger under den nivån kan välja att istället redovisa moms i Sverige, läs mer i Beslut om momsregler för elektroniska tjänster. Är köparna beskattningsbara personer gäller reglerna om omvänd skattskyldighet och kunden redovisar den utgående momsen.

Är man skyldig att redovisa utgående moms har man normalt motsvarande rätt att dra av ingående moms på sina inköp i den ekonomiska verksamheten. Reglerna om vinstmarginalbeskattning är inte tillämpliga vid försäljning av elektroniska tjänster.

I ett mål från Kammarrätten i Göteborg 2019-12-18, mål nr 2758-19, ansågs en tonåring ha bedrivit omfattande handel med skins. Han ansågs ha bedrivit näringsverksamhet och ekonomisk verksamhet och han skönsbeskattades både inkomstskattemässigt och momsmässigt. Eftersom han inte kunde visa någon faktura där säljaren debiterat moms nekades han yrkat avdrag för ingående moms med en dryg miljon kronor, se Momspliktig omsättning av skins i spelet CS: GO.

Donationer

Benefika förvärv såsom gåvor är skattefria. En förutsättning för skattefrihet är att gåvan inte är en ersättning för en prestation. Eftersom donationer i de här sammanhangen normalt är ersättningar för prestationer är de inte skattefria utan ska beskattas beroende på hur ersättningar i övrigt för verksamheten beskattas. Enligt Skatteverket gäller detta även om den som ger donationen gör det frivilligt. Det är även Skatterättsnämndens uppfattning i ett förhandsbesked som vunnit laga kraft, se Streamare beskattas för donationer men slipper redovisa moms. Donationerna sågs dock inte som en momspliktig omsättning då det inte fanns någon koppling mellan tillhandahållandet och ersättningen.

Även presentpåsar med gåvor, så kallade goodiebags, som influerare får på ett event är skattepliktiga, såvida det inte rör sig om enklare reklamprodukter som även delas ut till allmänheten.

Sponsring

När ett företag eller organisation ersätter en person för att använda och profilera företagets logotyp och produkter eller tjänster ses ersättningen som betalning för reklam och goodwill. Beskattning ska ske oavsett om sponsringen sker i form av kontanter, varor eller tjänster.

Handel med domännamn

Vid försäljning av enstaka domännamn ska vinsten tas upp som hobbyverksamhet i inkomstslaget tjänst. Handlar man istället regelbundet med domäner för att tjäna pengar blir det fråga om näringsverksamhet.

Försäljning av enstaka domännamn som man har köpt som en kapitalplacering och som inte ingår eller har anknytning till en näringsverksamhet ska istället beskattas i inkomstslaget kapital som försäljning av övriga tillgångar på blankett K4.

Övriga inkomster

Andra inkomster som kan förekomma är prenumerationsintäkter från följare och inkomster för reklam eller för att länka över besökare till andra webbplatser, så kallad trafikstyrning. Dessa beskattas enligt samma resonemang som ovan.

Tävlingsvinster, det vill säga priser för en prestation, är skattepliktiga. Prispengar för en prestation i ett uppdrag beskattas som lön från första kronan. Tävlingsvinsten i annan form än pengar är bara skattepliktiga om värdet överstiger 1.400 kronor eller mer. Tävlingsvinster som består av ett minnesföremål som medalj, bägare eller pokal är dock skattefria.

Kommentar

Ersättningar som under 2019 har uppgått till 19.670 kronor eller mer ska deklareras. I beloppet räknas marknadsvärdet av produkter och tjänster som man har behållit längre tid än några veckor och som man därmed har kunnat använda privat. Vill man inte betala skatt för tillsända produkter ska man skicka tillbaka dem till avsändaren.

Det är viktigt att dokumentera inkomster och utgifter och spara alla underlag som avtal, kvitton och fakturor för att bland annat styrka yrkade avdrag. Både elektroniska och fysiska handlingar bör sparas i minst sju år. En rekommendation är att löpande göra en förteckning av alla produkter och tjänster som man får under året.

Av avtalet bör det framgå vilken typ av ersättning som det är fråga om och vilken part som ansvarar för sociala avgifter samt om den ersättning som ska utgå är inklusive mervärdesskatt eller inte eftersom det styr vilket belopp som ska faktureras.

Det kan också vara bra att ha koll på hur mycket skatteinbetalningar som har gjorts under året och eventuellt göra extra inbetalningar för att inte få för hög kvarskatt och kostnadsränta.

© Författarna och Wolters Kluwer Scandinavia AB Att mångfaldiga innehållet i denna artikel, helt eller delvis, utan medgivande av Wolters Kluwer Scandinavia AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, såsom exempelvis tryckning, kopiering, ljudinspelning liksom elektronisk återgivning eller överföring.

Artikeln är publicerad i nyhetshetstjänsten Skatteinformation från Wolters Kluwer.

Där finns även hänvisningar till källor och relaterade artiklar.

Irini Kallides
Skattejurist
Arbetar som Skatteexpert på Wolters Kluwers skatterättsavdelningen med att utföra och förmedla analyser och insikter inom skatteområdet.
Back To Top