Insight | Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi

Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi
kvinna funderar
På gång i branschen

Hur mycket lön ska jag ta ut från mitt fåmansföretag 2020?

Publicerat: 
2020-10-06
Text: 
Irini Kallides, skattejurist

Att ta ut rätt lön från ett fåmansföretag är viktigt. Det styr inkomstskatten och de sociala förmånerna. Löneuttaget har även betydelse för hur stor kapitalbeskattad utdelning du kan ta ut nästa år på dina kvalificerade andelar. I vår årliga artikel om lön från fåmansföretag får du råd och tips inför årsskiftet. Vi tittar även på några intressanta planeringsfrågor inför årsskiftet, som att du behöver förvärva ett fåmansföretag före ett årsskifte medan det är mer fördelaktigt att göra en intern aktieöverlåtelse i början av året.

Fåmansföretag

Med denna årliga artikel vill vi hjälpa dig som är ägare till ett fåmansföretag att planera på vilket sätt du ska ta ut överskott från företaget. Vi kommer att ge dig några tumregler som kan fungera som riktlinjer för hur du bör tänka när du planerar dina uttag från företaget.

I vårt resonemang utgår vi från att du är anställd i ditt eget företag som är ett fåmansföretag.

Hur får jag ut överskott från mitt företag?

De två vanligaste sätten att ta ut överskott från ett företag är lön och utdelning. Skatten på lönen beror på hur mycket lön du tar ut och på hur hög kommunalskatten är i din kommun.

Utdelning kan vara kapitalbeskattad med 20 procent eller, till den del den överstiger gränsbeloppet, tjänstebeskattad upp till 90 inkomstbasbelopp. Överskjutande belopp därutöver beskattas i kapital till 30 procent.

Skatteeffekt vid olika typer av uttag

I tabellen nedan ser du en uppställning av hur mycket du får kvar efter skatt beroende på vilket sätt du tar ut vinsten från ditt företag under 2020. Beräkningarna bygger på en kommunalskatt på 32 procent, en bolagsskatt på 21,4 procent och arbetsgivaravgifter på 31,42 procent. Vi har inte tagit hänsyn till jobbskatteavdraget eller det förhöjda grundavdraget för pensionärer.

inkomstnivå 2020 löneuttag

Kapitalbeskattad utdelning att föredra

Tabellen visar att du får ut mer efter skatt om du tar ut överskott från företaget i form av kapitalinkomst istället för lön. Är dina andelar kvalificerade beskattas utdelning upp till gränsbeloppet i kapital med 20 procent. Utdelning som överstiger gränsbeloppet beskattas i tjänst upp till ett tak på 90 inkomstbasbelopp. Taket gäller för utdelningar till delägaren och dennes närstående under beskattningsåret. Närståendekretsen ska i det här sammanhanget bedömas med utgångspunkt från den äldste delägaren och en person kan bara tillhöra en närståendekrets. Utdelning därutöver beskattas i kapital till 30 procent.

Är andelarna inte kvalificerade beskattas all utdelning i kapital med 25 procent.

Lön över brytpunkten?

Tar du ut vinsten från ditt bolag som lön försvinner mycket i skatt och avgifter. Det gäller särskilt om du hamnat över nivån för statlig inkomstskatt på 20 procent. För år 2020 är brytpunkten 523.300 kronor.

Innan du bestämmer dig för att sätta stopp för löneuttag vid brytpunkten bör du titta på vilka förmåner som är kopplade till lönenivån. För 2020 är

  • maximal sjukpenninggrundande inkomst 378.400 kronor, alltså under brytpunkten, 
  • maximal pensionsgrundande inkomst är 539.076 kronor och ligger därmed strax över brytpunkten för statlig inkomstskatt.

För att få maximala pensionsrätter 2020 måste du därför betala 3.155 kronor i statlig inkomstskatt (539.076 - 523.300 = 15.776, 15.776 x 0,2 = 3.155).

Maximal avsättning till tjänstepension?

Om du ska kunna göra maximal avsättning för pension i ditt företag behöver du ta ut en lön på 10 prisbasbelopp / 0,35. För 2020 innebär det (473.000 / 0,35 =) 1.351.428 kronor.

Det innebär att en stor del av inkomsten hamnar över brytpunkten. Vill du ändå ha denna möjlighet kan du välja att ta ut hög lön vartannat år eftersom underlaget för pensionsavsättningen är din lön under företagets beskattningsår eller beskattningsåret dessförinnan.

Inkomstnivåer för 2020

I tabellen nedan ser du en sammanställning över viktiga inkomstnivåer för 2020:

inkomstnivå 2020 skattefri inkomst

Gränsbelopp enligt huvudregeln - löneutrymmet ger stora fördelar

Det lönebaserade utrymmet är en viktig del av gränsbeloppet vid beräkning enligt huvudregeln. Effekten av reglerna är att löneintensiva företag i praktiken undantas från de så kallade 3:12-reglerna.

Först fastställer man löneunderlaget. Det beräknas utifrån kontanta ersättningar som har lämnats till arbetstagarna i företaget, inklusive delägarna, och i dess dotterföretag inom EES under året före beskattningsåret. Även vissa löner utbetalda utanför EES kan ingå i underlaget. Det krävs dock att lönen är skattepliktig i inkomstslaget tjänst i Sverige eller att den är undantagen från skatteplikt enligt sexmånaders- eller ettårsregeln eller undantas från beskattning på grund av dubbelbeskattningsavtal.

För utdelningar 2021 är löneåret 2020. Endast kontant utbetald lön får räknas med, inte förmåner och kostnadsersättningar. Det lönebaserade utrymmet är 50 procent av löneunderlaget, med ett tak på 50 gånger eget eller närståendes löneuttag.

Löneuttagskravet

För att få använda det lönebaserade utrymmet ska du som äger kvalificerade andelar ta ut en lön som inte understiger det lägsta av:

  • Alternativ ett: summan av sex inkomstbasbelopp plus fem procent av den kontanta lönesumman, eller
  • Alternativ två: 9,6 inkomstbasbelopp.

För att få räkna med det lönebaserade utrymmet för utdelning under 2021 måste du alltså ta ut en lön under 2020 på:

  • 400.800 kronor ökat med fem procent av den kontanta lönesumman i företaget eller
  • 641.280 kronor.

Ett löneuttag per närståendekrets

Det räcker att en person i din närståendekrets uppfyller kravet på löneuttag för att du ska få använda det lönebaserade utrymmet. Det innebär att andelsägarna i ett aktiebolag som ägs av tre inte besläktade personer har tre löneuttagskrav. Om de är närstående finns bara ett löneuttagskrav för hela kretsen. Den person som uppfyller lönekravet behöver inte vara delägare.

Hur mycket lön ska jag ta ut 2020?

Gränsen för när det högre löneuttagskravet blir bättre att tillämpa är när lönerna i företaget (inklusive din egen lön) uppgår till mer än 4.810.000 kronor. Då räcker det alltså att du tar ut en lön på 9,6 inkomstbasbelopp, det vill säga 641.280 kronor.

Ligger den totala lönesumman på 4.810.000 kronor eller lägre är alternativet med sex inkomstbasbelopp plus fem procent av totala lönesumman fördelaktigare att tillämpa.

Följande exempel visar hur du kan beräkna ditt eget löneuttag vid lägre lönesummor.

Exempel:
Anställdas löner, exklusive din egen lön, är 3.000.000 kr.

- 6 inkomstbasbelopp         400.800 kr
- 5 % av anställdas löner     150.000 kr
Summa                                    550.800 kr

Du ska ta ut 550.800 / 0,95 = 579.790 kr i lön.

Vill du beräkna lönen till två delägare som kommer att ta lika hög lön dividerar du med en faktor på 0,9 istället. För att beräkna lönen för tre delägare dividerar man med 0,85 och så vidare upp till det antal delägare, då det istället blir fördelaktigare att beräkna löneuttaget till 9,6 inkomstbasbelopp.

Tänk på att ta ut lön med en viss marginal. Det kan vara riskabelt att lägga sig exakt på det framräknade löneuttagskravet. En extra löneutbetalning till anställda eller en skattepliktig kostnadsersättning kan innebära att löneuttaget blir för lågt och att det lönebaserade löneutrymmet därmed går förlorat.

Byt förmån mot lön - omvänd löneväxling

Ett sätt att höja den kontanta ersättningen från bolaget är att byta ut en förmån mot kontant lön, så kallad omvänd löneväxling. Ett sätt att göra det är att betala för förmånen med beskattade pengar. Har man missat att göra det löpande månadsvis under året kan man göra det före årsskiftet. 

Exempel:
Nina, som är delägare i ett fåmansföretag har en bilförmån som uppgår till 42.000 kr för 2020. Bolaget har löpande under året gjort skatteavdrag och betalat in arbetsgivaravgifter för förmånen. 

I december vill Nina ta ut en extra nettolön på 42.000 kr för att betala för bilen och på så sätt få ner förmånsvärdet till noll kr.I december görs en extra löneutbetalning på 42.000 kr och samma belopp bokas som betalning för bilförmånen.

Samtidigt som arbetsgivaravgifterna redovisas för utbetalningen på 42.000 kr begär bolaget omprövning av årets tidigare arbetsgivardeklarationer med motsvarande reduktion för redovisad bilförmån.

I kontrolluppgiften för Nina redovisas bilförmånen som vanligt, men med ett förmånsvärde på 0 kr.

Resultatet av den omvända löneväxlingen är att löneunderlaget blir högre samtidigt som Nina får en högre lön för att uppfylla lönekravet, utan att bolaget behöver betala mer i arbetsgivaravgifter.

Omvänd löneväxling görs normalt löpande under året. Gör man det istället retroaktivt vid slutet av året krävs enligt Skatteverket att följande förutsättningar är uppfyllda:

  • Betalningen måste göras före årets utgång.
  • Betalningen ska göras av den anställdes skattade pengar, ett bruttolöneavdrag räknas inte som betalning.
  • För att arbetsgivaren inte ska göra skatteavdrag från den extra löneutbetalningen krävs att den anställde får ett beslut om ändring av preliminär A-skatt (jämkning). Normalt har skatteavdrag redan gjorts löpande under året på motsvarande förmånsbelopp.
  • Arbetsgivaren ska begära omprövning av tidigare lämnade arbetsgivardeklarationer där förmånen redovisats.
  • Den anställde anses fortfarande ha haft förmånen under hela året, men det skattepliktiga värdet av den blir då noll kronor.

Lönekrav under ett förvärvsår

Om en andel ägts under en del av året före beskattningsåret, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid ingå i löneunderlaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den andelen.Enligt ett ställningstagande från Skatteverket, dnr 131 652530-12/111, får dock en fysisk person, som förvärvar andelar under året, beakta sin lön för hela året när det gäller lönekravet. Aktieägarens lön ska jämföras med den sammanlagda kontanta ersättningen till anställda under hela löneåret. Detta gäller enligt verket oavsett om man ökar sitt innehav eller förvärvar sina första andelar.

Exempel:
I november 2020 köper Adam 10 procent av aktierna i ett fåmansföretag, ABX, och börjar arbeta där som konsult. Adam har tidigare varit anställd och fått lön i ett annat företag. Hans lön i ABX uppgår till 70.000 kr per månad, det vill säga totalt 140.000 kr för 2020. Övriga anställdas löner i ABX uppgår under 2020 totalt till 5 miljoner kr.
 
För att Adam ska få rätt att använda sig av löneunderlaget för sina andelar, vid beräkning av gränsbelopp 2021, så krävs att han får ut en lön från ABX under 2020 på 9,6 inkomstbasbelopp, 641.280 kr.
 
Det innebär att Adam istället får använda sig av förenklingsregeln vid beräkning av gränsbelopp 2021, under förutsättning att han inte äger fler fåmansaktiebolag där han redan använder förenklingsregeln, se nedan.

Kapitalandelskravet

Det finns ett kapitalandelskrav för att få använda lönebaserat utrymme. Innebörden av kravet är att bara de som äger fyra procent eller mer av kapitalet i bolaget får använda det lönebaserade utrymmet. Närståendes innehav räknas inte samman i det här fallet.

Det är förhållandet den 1 januari som avgör om man får använda det lönebaserade utrymmet vid beräkning av gränsbeloppet. Delägare som har ett mindre innehav än fyra procent och som har möjlighet att förvärva ytterligare andelar bör göra detta före årsskiftet för att kunna tillgodogöra sig ett löneunderlag vid beräkning av gränsbelopp 2021.

Alla behöver inte fundera på löneutrymmet

Det är bara aktuellt att beräkna ett lönebaserat utrymme när man fastställer ett gränsbelopp för kvalificerade andelar. Har du andelar i ett onoterat företag som inte är kvalificerade behöver du inte fundera över ditt eget löneuttag.

Gränsbelopp enligt förenklingsregeln

Som alternativ till huvudregeln kan du beräkna gränsbelopp enligt förenklingsregeln. Då beräknas gränsbeloppet till 2,75 inkomstbasbelopp fördelat mellan aktieägarna. Förenklingsregeln kan inte kombineras med ett löneutrymme.

För beräkning av gränsbeloppet 2021 är schablonbeloppet 183.700 kronor. Har du ett företag utan anställda kommer förenklingsregeln att vara det bästa alternativet om du tar ut en lön under cirka 422.000 kronor. Tar du som ensamföretagare ut en lön på den nivån och därutöver ger huvudregeln ett högre gränsbelopp och du bör använda huvudregeln istället.

Man får bara använda förenklingsregeln för att räkna gränsbelopp på aktierna i ett bolag. Har man fler bolag får man räkna gränsbelopp enligt huvudregeln i de övriga. Utgångspunkten är att man väljer att använda förenklingsregeln i det företag man äger mest aktier, gärna ett helägt företag, eller i det företag där man inte uppnår kraven för att få använda ett lönebaserat utrymme.

Aktierna ska ha ägts vid årets ingång

Avslutningsvis vill vi påminna om att det krävs att du har ägt aktierna vid årets ingång för att du ska få räkna ett gränsbelopp. Gränsbeloppet beräknas vid årets ingång på det underlag som gäller då.

Den som bildar ett fåmansföretag eller köper andelar i ett fåmansföretag kan alltså inte beräkna ett gränsbelopp det första året utan får avvakta till året därpå. Nyemissioner och andra tillskott som görs under året ingår inte i underlaget för gränsbeloppet förrän året därpå. En säljare av kvalificerade andelar får däremot alltid beräkna gränsbelopp för försäljningsåret oavsett om det har varit ett utdelningstillfälle eller inte före försäljningen.

Har du däremot förvärvat andelarna benefikt genom arv, gåva testamente eller bodelning får du beräkna gränsbelopp samma år i enlighet med kontinuitetsprincipen.

För att inte gå miste om ett års gränsbelopp ska ett bolag bildas alternativt köpas senast den 31 december. Det kan vara viktigt att tänka på exempelvis vid en ombildning från enskild firma till aktiebolag eller när man planerar att starta upp en verksamhet i bolagsform. Bolaget kan bildas eller köpas före årsskiftet även om ombildningen eller uppstarten av verksamheten sker först en bit in på nya året.

Interna aktieöverlåtelser och löneunderlag

Äger man två fåmansföretag i en oäkta koncern och avser att överlåta det ena bolaget till andra, alltså att göra en intern aktieöverlåtelse, kan det vara lämpligt att fundera över när under året man bör göra en sådan överlåtelse.

Exempel:
Eva äger bolagen X och Y direkt. Verksamheten bedrivs i X och löneunderlaget finns därmed i X. Om Eva överlåter X till Y den 31 december 2020 innebär det, för beräkning av gränsbelopp 2021, att Eva vid ingången av året enbart äger bolaget Y och får därmed räkna gränsbelopp för Y. Eftersom X bara har varit dotterbolag under en dag under löneåret 2020 får Eva i princip inte räkna med några löner för 2020, och löneunderlaget för 2020 går förlorat.
 
Om Eva istället överlåter X till Y den 1 januari 2021 äger hon både bolagen X och Y vid ingången av året och får räkna gränsbelopp i båda. Därmed kan hon använda sig av löner utbetalda i X under löneåret 2020. Även vid beräkning av gränsbelopp 2022 då hon enbart äger Y har X varit ett dotterbolag hela löneåret 2021 och Eva får räkna med utbetalda löner under hela 2021.

Sammanfattningsvis är det alltså en skillnad beroende på om en fysisk person ska förvärva eller bilda ett bolag jämfört med när under året man bör göra en intern aktieöverlåtelse. I första fallet bör en fysisk person förvärva eller bilda ett bolag senast 31 december för att kunna beräkna ett gränsbelopp följande år. Däremot bör en intern aktieöverlåtelse ske i början av ett år för att man inte ska tappa löneunderlag.

Artikeln är publicerad i nyhetshetstjänsten Skatteinformation från Wolters Kluwer.
 

© Författarna och Wolters Kluwer Scandinavia AB 
Att mångfaldiga innehållet i denna artikel, helt eller delvis, utan medgivande av Wolters Kluwer Scandinavia AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729 ) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, såsom exempelvis tryckning, kopiering, ljudinspelning liksom elektronisk återgivning eller överföring.