Insight | Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi

Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi
På gång i branschen

Nya lagar den 1 januari 2020

Publicerat: 
2020-01-22

Vid årsskiftet trädde ett antal nya bestämmelser på företags- och skatteområdet i kraft. I denna artikel tar vi upp de viktigaste av dem. Samtliga förändringar gäller från och med den 1 januari 2020.

Värnskatten har avskaffats

Statlig skatt betalas på inkomster över en viss nivå. Det fanns tidigare två skiktgränser som avgjorde hur mycket statlig skatt som skulle betalas, en nedre och en övre. Nu har den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt avskaffats. Det innebär att alla som betalar statlig inkomstskatt ska betala 20 procent skatt på den inkomst som överstiger en skiktgräns. Den skiktgränsen motsvarar den tidigare nedre skiktgränsen. Ändringen har sin grund i januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år

Skatten för personer över 65 år har sänkts ytterligare. Skattesänkningen sker genom att det förhöjda grundavdraget förstärks för dem som vid beskattningsårets början har fyllt 65 år. Detta innebär att skatten från 1 januari 2020 sänks för inkomster mellan cirka 17.000 och 115.000 kronor per månad så att den så kallade skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer minskar ytterligare. Den som har en inkomst på 21.000 kronor i månaden kommer att betala cirka 215 kronor mindre i skatt per månad.

Pensionärer över 65 år med en årsinkomst som är lägre än cirka 210.000 kronor (17.000 kronor per månad) har sedan tidigare samma eller lägre skatt jämfört med löntagare som är yngre än 65 år.

Krav på elektronisk betalning för att få rut- och rotavdrag

För att få ta del av rut- och rotavdrag krävs numera att utfört arbete betalas elektroniskt. Syftet med kravet är bland annat att minska risken för felaktiga utbetalningar. Kravet underlättar för Skatteverket att kontrollera att betalning faktiskt har skett, vilket är en förutsättning för att rut- och rotavdrag ska medges. Kravet gäller när arbetet betalas enligt den så kallade fakturamodellen och arbetet har utförts av en näringsidkare som är godkänd för F-skatt, eller motsvarande intyg i utlandet om arbetet har utförts utomlands.

Exempel på elektronisk betalning är en betalning med kontokort, inbetalningskort, BankID eller Swish.

Sänkt reklamskatt

Skattesatsen för annonser och reklam har sänkts från 7,65 procent till 6,9 procent. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt har höjts från 60.000 kronor till 100.000 kronor för ett beskattningsår.

Sänkt skatt på drivmedel

För att motverka ökade pumppriser på bensin och diesel, som kan uppstå när inblandningen av biodrivmedel ökar till följd av reduktionsplikten samt genom indexering av drivmedelsskatter 2020, har energiskatten och koldioxidskatten på dessa drivmedel sänkts. Sänkningen medför att skatten vid pump inte höjs 2020, utöver vad som följer av indexeringen med konsumentprisindex. 

Höjd fordonsskatt på nya bilar som drivs av fossila bränslen

För personbilar och lätta lastbilar som har ett koldioxidvärde enligt båda testcyklerna, NEDC och WLTP, ska det högsta värdet ligga till grund för beräkning av fordonsskatt om fordonet har tagits i bruk första gången under 2020 eller senare. Tidigare gällde det lägsta.

Utökade bestämmelser för att motverka skatteundandraganden

Det så kallade direktivet mot skatteundandraganden innehåller regler om hybrida missmatchningar som förhindrar att olikheter i nationell lagstiftning om skattemässig behandling av till exempel företag och finansiella instrument utnyttjas i skatteundandragande syfte.

För att genomföra dessa regler har bestämmelserna i inkomstskattelagen om avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer utökats. Utökningarna innebär att bestämmelserna omfattar fler situationer med hybrida missmatchningar och att bestämmelserna även omfattar andra utgifter än ränteutgifter. Tillämpningsområdet har utökats till att omfatta även förfaranden som har ingåtts i syfte att medföra en skatteförmån. Rätten till avräkning av utländsk skatt begränsas i en särskild hybridsituation genom ändringar i lagen om avräkning av utländsk skatt. 

Nya regler för att lösa tvister om tolkning och tillämpning av skatteavtal inom EU

Nya reglerna ska säkerställa att en tvist som rör ett skatteavtal mellan Sverige och en annan stat inom EU blir löst inom en viss tid genom användandet av ett förfarande vid ömsesidig överenskommelse. Förfarandet liknar det som finns i skatteavtalen i dag. De nya reglerna innehåller bland annat tydligare tidsgränser för de behöriga myndigheterna under förfarandet för tvistlösning samt möjligheten för den skattskyldige att vända sig till domstol i vissa fall. I likhet med vissa svenska bilaterala skatteavtal och skiljemannakonventionen finns också bestämmelser om skiljeförfarande.

Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse kan initieras av en fysisk eller juridisk person som är skatterättsligt hemmahörande i en stat inom EU och som påverkas direkt av en tvist som rör skatteavtalet mellan Sverige och en annan EU-stat. Ansökan ska vara skriftlig och ges in till Skatteverket inom tre år från dag då den ansökande personen fick del av det beslut eller besked om åtgärd som gett upphov till en tvist.

Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag har sänkts från 50.000 kronor till 25.000 kronor. Enligt regeringen ska förändringen göra aktiebolagsformen mer tillgänglig för den som driver eller vill starta ett företag, särskilt inom tjänstesektorn där många företag har ett lägre kapitalbehov än i andra sektorer. Ändringen har sin grund i januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag

Nya regler har införts som ska säkerställa att det straffrättsliga regelverket för företag är effektivt, ändamålsenligt och modernt och att det är anpassat till Sveriges EU-rättsliga och övriga internationella åtaganden. Ändringarna innebär bland annat följande:

  • Tillämpningsområdet för bestämmelserna om företagsbot utvidgas.
  • Företagets finansiella ställning ska beaktas vid bestämmandet av företagsbotens storlek när det är fråga om ett större företag och brottsligheten är särskilt klandervärd.
  • Samordningen av påföljd och företagsbot bör i första hand ske när företagsboten bestäms (sanktionskumulation).
  • Svensk domstol ges utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott, och möjligheterna att förelägga företagsbot genom strafföreläggande utökas.

Riktålder förs in som nytt åldersbegrepp

Ett nytt åldersbegrepp benämnt riktålder för pension har förts in i socialförsäkringsbalken. Riktåldern för pension beräknas med ledning av medellivslängden i Sverige och fastställs för varje år. Avsikten är att riktåldern på sikt ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem. Riktåldern är även tänkt att fungera som ett riktmärke för de försäkrades individuella pensionsbeslut.

Vidare har åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas höjts från 61 till 62 år. Vissa anpassningar till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning görs också. Dessutom har åldersgränsen för när kommuner får tillhandahålla servicetjänster utan föregående behovsprövning höjts från 67 till 68 år.

Höjd LAS-ålder

Anställningsskyddet i lagen om anställningsskydd (1982:80) har höjts från 67 till 68 år. Det innebär att en arbetstagare har rätt att bli kvar i sin anställning till 68 år. När den åldern har uppnåtts ska en arbetsgivare kunna säga upp en arbetstagare utan saklig grund genom ett förenklat uppsägningsförfarande. Enligt riksdagens beslut ska åldersgränsen höjas till 69 år 2023. 

 

© Författarna och Wolters Kluwer Scandinavia AB 
Att mångfaldiga innehållet i denna artikel, helt eller delvis, utan medgivande av Wolters Kluwer Scandinavia AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729 ) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, såsom exempelvis tryckning, kopiering, ljudinspelning liksom elektronisk återgivning eller överföring.

Artikeln är publicerad i nyhetshetstjänsten Skatteinformation från Wolters Kluwer.
Där finns även hänvisningar till andra artiklar.