Insight | Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi

Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi
Praktiska konsekvenser av att privat sjukvård blir skattepliktig Wolters Kluwer Skatteinformation
På gång i branschen

Praktiska konsekvenser av att privat sjukvård blir skattepliktig

Text: 
Jan-Erik Persson, skattejurist

Arbetsgivarbetalade premier för sjukvårdsförsäkringar blir avdragsgilla samtidigt som den anställde blir förmånsbeskattad för premiebeloppet. Det är ett par av effekterna av nya regler från 1 juli 2018 som riksdagen fattat beslut om.

Bakgrund

Riksdagen har fattat beslut om slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård i Sverige. Vi skrev om propositionen i . Reglerna gäller från och med den 1 juli 2018. I den här artikeln går vi igenom vad beslutet innebär för både arbetsgivaren och den anställde.

Reglerna om avdrag respektive skattefrihet för företagshälsovård, rehabilitering eller förebyggande insatser påverkas inte av de nya reglerna.

Skattefriheteten för privat vård slopas

Riksdagens beslut innebär att skattefriheten slopas för förmån av privat hälso- och sjukvård i Sverige samt för vård och läkemedel utomlands.

Som en konsekvens av detta slopas avdragsförbudet i inkomstslaget näringsverksamhet för denna typ av utgifter för anställda.

För förmån av vård och läkemedel vid insjuknande i samband med tjänstgöring i utlandet kommer skattefriheten att finnas kvar för den anställde. Skattefriheten kommer även att finnas kvar för statligt anställda och medföljande familjemedlemmar i samband med stationering utomlands.

Konsekvenser för arbetsgivaren

En arbetsgivare som betalar premier för privat hälso- och sjukvård kommer från och med 1 juli 2018 att få fullt avdrag för betalda premier.

I och med att det rör sig om en av arbetsgivaren betald skattepliktig förmån kommer arbetsgivarens underlag för arbetsgivaravgifter att höjas med ett belopp motsvarande betalda premier.

Konsekvenser för anställda

Att privat hälso- och sjukvård kommer att bli skattepliktig från halvårsskiftet innebär att anställda som har privata sjukvårdsförsäkringar som betalas av arbetsgivaren kommer att få en skattepliktig förmån.

Det skattepliktiga förmånsvärdet kommer att motsvara beloppet som arbetsgivaren betalar i premier för den försäkrade.

För att slippa att bli förmånsbeskattad helt eller delvis kan den anställde genom ett nettolöneavdrag eller kontant betalning minska förmånsvärdet med motsvarande belopp.

En annan konsekvens av de nya reglerna är att den skattemässiga fördelen med löneväxling mot privat sjukvård försvinner.

Innan halvårsskiftet kan det fortfarande vara mycket fördelaktigt att som anställd avstå bruttolön och istället låta arbetsgivaren bekosta någon form av privat sjukvård.

Löneväxling mot privata sjukvårdsförsäkringar, ögonlaseroperationer, IVF-behandlingar med mera kommer att bli klassade som skattepliktiga vilket innebär en förmånsbeskattning om arbetsgivaren betalar dessa från och med 1 juli 2018.

Har arbetsgivaren betalat fakturan senast den 30 juni 2018 är det inget som hindrar att den anställdes bruttolöneavdrag görs direkt eller under ett antal månader efter den 1 juli 2018. Pågående löneväxlingsavtal ingångna före halvårsskiftet som löper vidare efter ikraftträdandet påverkas inte heller så länge fakturan är betald senast 30 juni.

Kommentar

Enligt uppgift från branschorganisationen Svensk Försäkring har idag över 600.000 personer i Sverige en privat sjukvårdsförsäkring. Omkring 70 procent av försäkringarna betalas av arbetsgivare.

En relevant fråga att ställa sig är om antalet försäkringar kommer att minska när arbetsgivarna drabbas av ökade kostnader samtidigt som de försäkrade får en ökad skattebelastning. Det kommer fortfarande sannolikt att vara lägre premier om ett företag tecknar en försäkring jämfört med om man köper motsvararande försäkring privat.

Frågan är politiskt laddad och oppositionen i form av allianspartierna och Sverigedemokraterna är emot lagändringen.

 

© Författarna och Wolters Kluwer Scandinavia AB 
Att mångfaldiga innehållet i denna artikel, helt eller delvis, utan medgivande av Wolters Kluwer Scandinavia AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729 ) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, såsom exempelvis tryckning, kopiering, ljudinspelning liksom elektronisk återgivning eller överföring.

Artikeln är publicerad i nyhetshetsjänsten Skatteinformation från Wolters Kluwer.