På gång i branschen

Proposition om rapporteringsskyldighet vid gränsöverskridande arrangemang

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om att skatterådgivare som utformar och tillhandahåller internationella skatteupplägg ska vara skyldiga att informera Skatteverket om uppläggen.

Bakgrund 

Utredningen om informationsskyldighet för skatterådgivare överlämnade sitt betänkande i mitten av januari 2019 och i början av december samma år kom lagrådsremissen. Den proposition som nu lämnats är liksom lagrådsremissen begränsad till rådgivning som har internationell anknytning. 

Enligt förslaget är skatterådgivare skyldiga att informera Skatteverket om vissa gränsöverskridande arrangemang. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv (DAC 6) och innebär ökade möjligheter för medlemsländerna att utbyta information med varandra. Syftet är bland annat att ge skattemyndigheterna information om nya former av aggressiv skatteplanering i ett tidigt skede.

Skyldigheten att lämna uppgifter till Skatteverket gäller främst skatterådgivare, men i vissa fall kan istället den som använder arrangemanget bli rapporteringspliktig. En särskild avgift ska kunna tas ut om uppgifterna inte lämnas i tid till Skatteverket.

Omfattningen av ny lagstiftning

Regeringen föreslår att bestämmelserna om rapporteringspliktiga arrangemang tas in i en ny lag. Skyldigheten att lämna uppgifter om dessa arrangemang tas in i ett nytt kapitel i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Tillämpningsområdet är i princip begränsat till direkta skatter, till exempel  inkomstskatt, bolagsskatt och fastighetsskatt. Moms, punktskatter och sociala avgifter hålls utanför regelverket. 

Skatterådgivare

Det är svenska rådgivare som ska lämna uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang till Skatteverket, såvida de inte har starkare anknytning till någon annan medlemsstat. 

Som rådgivare ses den som

1. utformar, marknadsför, tillhandahåller eller organiserar ett rapporteringspliktigt arrangemang, eller
2. vet eller skäligen kan förväntas veta att denne har åtagit sig att, direkt eller genom andra personer, bidra till det som anges i punkt 1.

Den första punkten omfattar exempelvis redovisnings-, revisions- och advokatbyråer samt oberoende skatterådgivningsbyråer. När det gäller advokater finns dock särregler med hänsyn till advokatsekretessen vad gäller uppgiftslämnandet (se nedan). Även ett företag som utformar ett arrangemang som ska genomföras av ett annat företag inom samma koncern kan omfattas av denna definition.

Vid rådgivning är det den part som klienten har ett avtalsförhållande med, som omfattas av uppgiftsskyldigheten. När en anställd lämnat rådgivning inom ramen för sin anställning ligger därför rapporteringsskyldigheten hos arbetsgivaren.

Användare 

Den som tillhandahålls ett rapporteringspliktigt arrangemang betecknas som användare. Även användare kan ha rapporteringsplikt. Detta är fallet om användaren, till exempel ett företag, utformar ett arrangemang för egen användning eller om de anlitade rådgivarna är förhindrade att lämna fullständiga uppgifter om arrangemanget på grund av advokatsekretess. 

Ett arrangemang är tillhandahållet när det finns en i det närmaste färdig lösning, men alla detaljer behöver inte vara klara. Det ska finnas ett i princip fullständigt beslutsunderlag. Om en person tar fram och presenterar tre olika alternativ för en potentiell klient och samtliga dessa är färdiga att användas medför det att personen har tillhandahållit samtliga tre arrangemang. 

Vilka arrangemang är rapporteringspliktiga?

Gränsöverskridande arrangemang 

Lagen ska bara tillämpas på gränsöverskridande arrangemang. Ett sådant berör fler än en medlemsstat i EU eller en medlemsstat och ett tredjeland, och uppfyller minst ett av följande villkor:

1. Samtliga deltagare i arrangemanget har inte hemvist (är inte hemmahörande) i samma land. 
2. En eller flera av deltagarna i arrangemanget är hemmahörande i fler än ett land. 
3. En eller flera av deltagarna i arrangemanget bedriver näringsverksamhet från ett fast driftställe i ett annat land än hemlandet och arrangemanget utgör en del av eller hela verksamheten vid det fasta driftstället.
4. En eller flera av deltagarna i arrangemanget bedriver verksamhet i ett annat land än sitt hemvistland, eller där de har ett fast driftställe.
5. Arrangemanget skulle kunna påverka rapporteringsskyldigheten avseende automatiskt utbyte av upplysningar om vissa finansiella konton.
6. Arrangemanget skulle kunna försvåra identifieringen av verkligt huvudmannaskap.

En användare är en deltagare men en deltagare kan även vara en annan person som har en roll i arrangemanget medan en rådgivare vanligtvis inte är en deltagare i direktivets mening.

Ett handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person kan inte ha någon skatterättslig hemvist. Därför ska i stället delägaren till den delägarbeskattade juridiska personens hemvist styra. Om till exempel ett handelsbolag som ingår i ett arrangemang har delägare med olika skatterättslig hemvist är arrangemanget gränsöverskridande.

Kännetecken för rapporteringspliktiga arrangemang

Ytterligare förutsättning för att ett gränsöverskridande arrangemang ska vara rapporteringspliktigt är att det uppvisar minst ett av följande kännetecken. 

1. Omvandling av inkomst till en kategori som beskattas lägre eller inte alls.
2. Användning av ett förvärvat företags underskott.
3. Standardiserade arrangemang till dokumentation eller struktur som är tillgängligt för fler än en användare utan att i väsentlig mån behöva anpassas för att kunna genomföras.
4. Konfidentialitetsvillkor som innebär att användaren har förbundit sig att inte röja för andra rådgivare eller för en skattemyndighet hur en skatteförmån kan uppnås.
5. Rådgivarens ersättning fastställs med hänsyn till storleken av skatteförmånen eller är beroende av om arrangemanget medför en skatteförmån.
6. Arrangemanget innefattar cirkulära transaktioner som resulterar i att medel förs ut ur och sedan tillbaka in i en jurisdiktion genom mellanliggande företag utan annan funktion eller transaktioner som neutraliserar eller upphäver varandra eller har andra liknande egenskaper.
7. Gränsöverskridande betalningar.
8. Avdrag för samma värdeminskning på en tillgång begärs i fler än en stat.
9. Undanröjande av dubbelbeskattning begärs för samma inkomst eller förmögenhet i fler än en stat.
10. Tillgångar överförs och det belopp som ska anses utgöra betalning för tillgångarna skiljer sig åt betydligt i de berörda staterna. 
11. Påverkan på rapporteringsskyldigheten vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.
12. Påverkan på rapporteringsskyldigheten om verkliga huvudmän.
13. Internprissättning där man särskilt lyfter användningen av unilaterala regler om schabloniserad beräkning av resultat eller vinstmarginaler samt överföring av svårvärderliga immateriella tillgångar mellan anknutna personer.

När det gäller de kännetecken som beskrivs i punkterna 1-6, samt för vissa gränsöverskridande betalningar krävs för rapporteringsplikt dessutom att en skatteförmån är den huvudsakliga fördelen eller en av de huvudsakliga fördelarna med arrangemanget. 

Vilka uppgifter ska lämnas?

Det är viktigt att tillräcklig information lämnas om ett rapporteringspliktigt arrangemang samtidigt som den administrativa bördan för uppgiftslämnaren bör begränsas så mycket som möjligt. Följande uppgifter ska lämnas om ett rapporteringspliktigt arrangemang:

1. Identifikationsuppgifter för rådgivaren och användaren samt för personer som är anknutna till användaren
2. Vilka bestämmelser i lagen som gör arrangemanget rapporteringspliktigt.
3. En sammanfattning av innehållet i arrangemanget och, om ett sådant finns, det namn under vilket arrangemanget är allmänt känt samt en övergripande beskrivning av relevant affärsverksamhet eller relevanta arrangemang.
4. Datum då genomförandet av arrangemanget påbörjades eller då arrangemanget ska genomföras.
5. Uppgift om de nationella bestämmelser som utgör grunden för arrangemanget. 
6. Värdet av arrangemanget.   
7. Den medlemsstat där användaren/användarna är hemmahörande och andra medlemsstater som sannolikt kommer att beröras av arrangemanget.
8. Identifikationsuppgifter för varje annan person i en medlemsstat än som avses i 1 som sannolikt kommer att beröras av arrangemanget, samt var denne är hemmahörande.

När det gäller advokater ska dessa uppgifter lämnas endast i den utsträckning denne inte är förhindrad att lämna uppgifterna på grund av tystnadsplikt. Om sådant hinder finns ska samtliga andra rådgivare snarast informeras om deras skyldighet att lämna uppgifter. Om det inte finns någon annan rådgivare ska användaren i stället informeras. Vid samtycke från användaren kan advokaten rapportera in uppgifterna, annars ligger det på användaren. 

Uppgifter ska även lämnas om referensnummer om ett sådant tilldelats det rapporteringspliktiga arrangemanget av Skatteverket eller en annan medlemsstats behöriga myndighet.

När och hur ska uppgifterna lämnas?

Uppgifterna ska lämnas till Skatteverket enligt ett fastställt formulär inom 30 dagar från och med dagen efter den av följande dagar som inträffar först: 

1. Den dag rådgivaren gjorde arrangemanget tillgängligt. 
2. Den dag arrangemanget blev klart för genomförande. 
3. Den dag rådgivaren påbörjade genomförandet av arrangemanget.

Om uppgifterna ska lämnas av en rådgivare som marknadsfört arrangemanget räknas tiden i stället från och med dagen efter den dag då denne tillhandahöll sina tjänster avseende arrangemanget. 

Särskilda bestämmelser föreslås för situationer där det finns flera rådgivare eller användare, eller då någon är rapporteringsskyldig i flera olika EU-länder. Dessa bestämmelser innebär generellt sett att det är tillräckligt att uppgifter lämnas av enbart en aktör och bara i ett land. 

Upplysningarna lämnas automatiskt vidare till övriga medlemsländers behöriga myndighet samt till Europeiska kommissionen.

Sanktioner

Har uppgifter inte lämnats i rätt tid tas en rapporteringsavgift ut på 15.000 kronor för rådgivare och 7.500 kronor för användare.

Har uppgifterna inte heller lämnats inom 60 dagar tas en andra rapporteringsavgift ut. Den ligger på 20.000 kronor för rådgivare och 10.000 kronor för användare. 

Begås överträdelsen i den uppgiftsskyldiges egen näringsverksamhet och omsättningen föregående räkenskapsår uppgick till minst 15 miljoner kronor, baseras avgiften på omsättningen istället. Avgiften höjs stegvis baserat på omsättning och kan som mest uppgå till 150.000 kronor för rådgivare och 75.000 kronor för användare. Det är bara efter minst 60 dagars försening som denna avgiftsberäkning ska tillämpas. 

Avgiften tas även ut om lämnade uppgifter är felaktiga eller ofullständiga.

Ikraftträdande

De nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 juli 2020 och tillämpas på arrangemang, som rådgivaren har tillgängliggjort, som har blivit klart för genomförande, eller där genomförandet av arrangemanget påbörjats, efter ikraftträdandet.

Reglerna ska även tillämpas på arrangemang, där genomförandet har påbörjats mellan den 25 juni 2018 och den 30 juni 2020. Bestämmelserna om rapporteringsavgift är dock inte tillämpliga på dessa arrangemang. 

Kommentar

Lagförslaget innebär en ökad administrativ börda för rådgivare som ägnar sig åt skattekonsultationer, eller som bistår vid eller marknadsför olika skatteupplägg med internationell anknytning. Inför varje sådant uppdrag bör dessa aktörer alltid som ett första steg bedöma om rådgivningen eller det presenterade upplägget är gränsöverskridande på det sätt som lagen föreskriven. Om så är fallet måste därefter en bedömning göras om rapporteringsplikt föreligger utifrån de uppräknade kännetecknen. 

Den första tiden kommer många ställas inför praktiska tillämpningsproblem dels vad gäller själva bedömningen men även vad gäller den praktiska rapporteringen. Gissningsvis kommer en hel del upplägg som inte omfattas av lagen att rapporteras för säkerhets skull. 

När det gäller det praktiska, har Skatteverket redan nu publicerat en preliminär teknisk beskrivning över hur rapporteringen kan tänkas gå till. När lagen är beslutad kommer beskrivningen att uppdateras och ny version publiceras. Skatteverket kommer att erbjuda tre olika elektroniska inlämningssätt, filuppladdning i e-tjänst, manuell registrering i e-tjänst eller API. 

Senaste rapporteringstillfället för arrangemang som skett från och med 1 juli 2020 är den 31 juli 2020. Senaste rapporteringstillfället för retroaktiva arrangemang (mellan 25 juni 2018 och 30 juni 2020) är den 31 augusti 2020. 

Regeringen bedömer att cirka 4.300 rådgivare kommer att beröras av den nya rapporteringsskyldigheten, varav 1.616 revisionsbyråer och 2.000 redovisningsbyråer. 

© Författarna och Wolters Kluwer Scandinavia AB 
Att mångfaldiga innehållet i denna artikel, helt eller delvis, utan medgivande av Wolters Kluwer Scandinavia AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729 ) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, såsom exempelvis tryckning, kopiering, ljudinspelning liksom elektronisk återgivning eller överföring.

Artikeln är publicerad i nyhetshetsjänsten Skatteinformation från Wolters Kluwer.
Där finns även hänvisningar till relaterande artiklar.