Insight | Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi

Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi
Sänkt aktiekapital
På gång i branschen

Proposition om sänkt lägsta aktiekapital till 25.000 kronor

Text: 
Alexandra Wallerius, skattejurist

Regeringen har lämnat en proposition där man föreslår att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag ska sänkas från 50.000 till 25.000 kronor. Förändringen ska gälla för aktiebolag som bildas 1 januari 2020 eller senare.

Bakgrund

Ett grundläggande princip är att aktieägare inte ansvarar personligen för aktiebolagets skulder. För att balansera denna avsaknad av personligt betalningsansvar finns det regler som garanterar att bolaget alltid ska ha tillgångar som minst motsvarar bolagets skyldigheter. Kravet på att det i ett aktiebolag ska finnas ett aktiekapital är en grundläggande del av detta så kallade kapitalskydd. Kravet syftar till att säkerställa att det alltid finns en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder.

Sedan 2010 ska aktiekapitalet för ett privat aktiebolag uppgå till minst 50.000 kronor eller motsvarande belopp i euro. För ett publikt aktiebolag gäller att aktiekapitalet ska uppgå till minst 500.000 kronor eller motsvarande belopp i euro.

Förslaget

Nu föreslås att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag ska sänkas från 50.000 kronor till 25.000 kronor. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Enligt regeringen kommer förslaget att leda till att fler aktiebolag bildas och ett ökat nyföretagande. Men menar också att förslaget kan antas bidra till en ökad andel kvinnor bland företagarna vilket bedöms få positiva effekter i ett jämställdhetsperspektiv.

Ikraftträdande

Det nya kravet på aktiekapital ska träda i kraft den 1 januari 2020. Äldre krav på aktiekapitalets storlek ska gälla vid registrering av ett aktiebolag som har bildats före ikraftträdandet.

Kommentarer

Flera remissinstanser har varit kritiska mot förslaget. De invändningar som lämnats är bland annat att sänkningen inte kan antas få några större effekter på företagandet och sysselsättningen samt att det kan leda till att borgenärer i högre grad ställer krav på personlig borgen eller ställande av säkerhet vid lån och andra krediter. Flera remissinstanser menar dessutom att förslaget inte bör genomföras utan att det görs en översyn av reglerna om tvångslikvidation och personligt ansvar vid kapitalbrist.

Regeringen menar dock att förslaget inte får några större konsekvenser ur borgenärsskyddssynpunkt och inte heller för företagens kreditförsörjning.

När lägsta aktiekapital sänktes från 100.000 till 50.000 kronor var det många som valde att sänka sitt aktiekapital genom indragning av aktier. Om det kommer att ske i lika stor omfattning nu återstår att se. Tänk dock på att de aktier som dras in och de aktier som kommer att finnas kvar ses som två olika aktieslag. Dessutom riskerar man att tappa delar av upparbetade gränsbelopp vid en sådan indragning. Du kan läsa mer om det i Skatteverkets ställningstagande 131 452892-10/111.

 

© Författarna och Wolters Kluwer Scandinavia AB 
Att mångfaldiga innehållet i denna artikel, helt eller delvis, utan medgivande av Wolters Kluwer Scandinavia AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729 ) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, såsom exempelvis tryckning, kopiering, ljudinspelning liksom elektronisk återgivning eller överföring.

Artikeln är publicerad i nyhetshetsjänsten Skatteinformation från Wolters Kluwer.