Insight | Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi

Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi
Sänkt bolagsskatt för alla – begränsningar av ränteavdrag för ett fåtal
På gång i branschen

Sänkt bolagsskatt för alla – begränsningar av ränteavdrag för ett fåtal

Text: 
Irini Kallides, skattejurist

I början av maj lämnade till slut regeringen det slutliga förslaget till ny företagsbeskattning. Det synes vara regeringens ambition att enbart de större företagen ska omfattas av nya ränteavdragsbegränsningar – negativa räntenetton upp till fem miljoner kronor är fortsatt avdragsgilla. I denna artikel tittar vi på hur förslaget påverkar de företag som ligger under denna nivå. Vi återkommer i en separat artikel med innebörden av ränteavdragsbegränsningarna för de företag som omfattas av den delen av förslaget. Nya regler föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
 

Bakgrund

Regeringens förslag till ny företagsbeskattning för att motverka aggressiv skatteplanering kommer i första hand att beröra större företag medan andra delar av förslaget kommer att beröra samtliga juridiska personer.
I den här artikeln redogör vi för de delar av förslaget som kommer att gälla generellt för samtliga juridiska personer.

Sänkning av bolagsskatten

Regeringen menar att ändringarna i den aktuella propositionen ger utrymme för att sänka bolagsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Sänkningen genomförs dock i två steg. För beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 menföre 1 januari 2021 ska bolagsskatten vara 21,4 procent och därefter sänks den till 20,6 procent.

Även expansionsfondsskatten sänks i motsvarande mån till 20,6 procent för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Fram till dess ligger den kvar på 22 procent.

Schablonintäkt för periodiseringsfonder

Schablonintäkten för periodiseringsfonder föreslås höjas från 72 procent av statslåneräntan multiplicerat med summan av gjorda avdrag till hela statslåneräntan.

Dessutom föreslås att avsättningar som har gjorts före sänkningen av bolagsskatten ska återföras med en högre nivå. Avdrag för avsättning till periodiseringsfond som har gjorts till en bolagsskatt på 22 procent ska återföras med 103 procent av avdraget för juridiska personer som gör återföringen före 2021 och med 106 procent av avdraget om återföringen görs senare.

För avdrag som görs till bolagsskatten 21,4 procent ska återföringen göras med 104 procent av avdraget efter 2021.

Ingen begränsning av underskottsavdrag

I promemorian föreslogs en tillfällig begränsning för juridiska personers avdrag för tidigare års underskott. Regeringen går inte vidare med det förslaget.

Ränta enligt nya regler

Begreppet ränta utvidgas till att omfatta förutom utgifter för kredit även utgifter som är jämförbara med ränta. Regler om ränta vid finansiella leasingavtal omfattar dock enbart juridiska personer och handelsbolag som ägs av juridiska personer. En ytterligare förutsättning för att räntedelen av leasingavgiften ska behandlas som ränta är att de sammanlagda leasingavgifter som företag inom samma intressegemenskap har för finansiella leasingavtal överstiger en miljon kronor för beskattningsåret.

Ränteutgifter ska inte räknas in i anskaffningsvärdet för lager, byggnader, markanläggningar och inventarier. Här omfattas även immateriella anläggningstillgångar som upparbetats i den egna näringsverksamheten.

Bakgrund till nya regler om ränteavdragsbegränsningar

Under våren 2013 påbörjade OECD ett arbete för att komma till rätta med aggressiv skatteplanering. Två år senare publicerades 13 rapporter och ett sammanfattande dokument som tillsammans utgör det så kallade BEPS-paketet. Det innehåller bland annat en generell begränsning av avdrag för negativa räntenetton och åtgärder mot skatteplanering för hybrider.

Europeiska rådet antog sommaren 2016 ett direktiv mot skatteundandragande baserat på BEPS. Direktivet ska varagenomfört i medlemsländerna till den 1 januari 2019.

I Sverige infördes redan 2009 begränsningar i avdragsrätten för utgiftsräntor vid internt finansierade aktieförvärv från företag i intressegemenskap. Syftet med reglerna var att förhindra en omfattande skatteplanering med konstlade ränteavdrag inom internationella koncerner. Reglerna utvidgades 2013 till att omfatta ränteutgifter för alla skulder för företag inom en intressegemenskap. Därefter har Skatteverket kommit med ställningstaganden, se , och Högsta förvaltningsdomstolen har avvisat en mängd förhandsbesked i ämnet.

Reglerna om ränteavdragsbegränsningar har kritiserats av EU-kommissionen och Företagsskattekommittén föreslog i sitt betänkande sommaren 2014 regler som innebär att det komplexa regelverket kan tas bort, se . Avsikten med nya regler är att uppnå en neutralitet mellan ett bolags lånefinansierade investeringar jämfört med investeringar som finansieras med eget kapital. Olikheter i ländernas lagstiftning har även gjort det möjligt för företag i intressegemenskap med företag i andra länder att använda olika finansiella instrument, även kallade hybrider, för att undkomma skatt.

Sommaren 2017, tre år efter Företagsskattekommitténs betänkande, lämnade Finansdepartementet en promemoria med förslag till nya skatteregler för företagssektorn. Tanken var att uppfylla direktivets krav redan till den 1 juli 2018, se . Förslaget har dock fått omfattande kritik och propositionen har låtit vänta på sig. När den nu landat i maj 2018 är avsikten att de nya reglerna ska gälla först från och med den 1 januari 2019.

Vilka företag omfattas av nya ränteavdragsbegränsningar?

Enligt direktivet får en beloppsgräns införas som innebär att nettoräntan alltid får dras av upp till ett fastställt belopp på 3.000.000 euro. I promemorian föreslogs en svensk nivå på 100.000 kronor, vilket kritiserades kraftigt. Regeringen föreslår nu att beloppsgränsen bestäms till 5.000.000 kronor, som är i nivå med vad som gäller i Norge och Finland. Denna så kallade förenklingsregel innebär att majoriteten av svenska bolag inte behöver fastställa något avdragsunderlag (EBITDA-underlag).

Beloppsgränsen gäller sammantaget för företag som är i intressegemenskap. Med företag i intressegemenskap avses i det här sammanhanget företag som ingår i en koncern enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL. Förenklat innebär ÅRL:s definition att om ett företag, moderföretaget, äger mer än hälften av rösterna i en annan juridisk person, dotterföretaget, så ingår företagen i samma koncern. Moderbolaget kan vara ett svenskt aktiebolag eller ett svenskt handelsbolag. Dotterföretag kan vara såväl bolag som annan juridisk person och såväl svensk som utländsk. Förenklingsregeln får bara tillämpas om fördelningen av beloppet inom intressegemenskapen redovisas öppet i deklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt.

Vi återkommer i en separat artikel med de övriga föreslagen. Det handlar bland annat om:

- en generell ränteavdragsbegränsning som innebär att negativa räntenetton får dras av med enbart 30 procent av ett skattemässigt EBITDA, vilket är resultatet före finansiella poster, skatter och avskrivningar
- avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer för företag i intressegemenskap i syfte att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar
- att snäva in reglerna om riktade ränteavdragsbegränsningar från 2013
- definition av ränta i samband med avdragsbegränsningarna
- innebörden av reglerna om finansiella leasingavtal
- primäravdrag vid nyproduktion av hyreshus.
 

Ikraftträdande

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018.
 

Wolters Kluwer Scandinavia AB©

Att mångfaldiga innehållet i denna artikel, helt eller delvis, utan medgivande av Wolters Kluwer Scandinavia AB , är förbjudet enligt lagen (1960:729 ) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, såsom exempelvis tryckning, kopiering, ljudinspelning liksom elektronisk återgivning eller överföring.

 

Artikeln är publicerad i nyhetshetsjänsten Skatteinformation från Wolters Kluwer.