Insight | Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi

Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi
På gång i branschen

Skatteverket får inte gehör för jämkning av nedlagt byggprojekt

Text: 
Irini Kallides, skatteexpert

Att anse att beslut om att inte påbörja ett planerat bygge innebär att jämkningsreglerna blir tillämpliga och att gjorda momsavdrag ska återbetalas strider enligt kammarrätten mot EU-reglerna.

Fallet

Ett bolag beviljades frivillig skattskyldighet för uppförande av en byggnad och bolaget gjorde avdrag för ingående moms avseende arkitektkostnader. Bolaget avbröt dock bygget och Skatteverket menade att bolaget genom jämkning och återbetalning ska betala tillbaka den ingående moms som dragits av eftersom någon skattepliktig uthyrning inte kommit till stånd. 

Du kan läsa om jämkningsreglerna i Mervärdesskatt och punktskatter 43/2010 del 1 och del 2.

Kammarrätten och EU-rätten

Kammarrätten, KR, i Sundsvall lyfter fram att bolaget har inträtt i systemet för frivillig skattskyldighet på ett korrekt sätt och det har inte förekommit något missbruk eller bedrägeri. Bolaget kan därmed inte frånkännas egenskapen som skattskyldig person med retroaktiv verkan. 

Justering av medgivna avdrag kan enbart göras genom tillämpning av artiklarna 184 – 185 i momsdirektivet. Enligt artikel 184 ska ett avdrag justeras när det är högre eller lägre än det avdrag som är tillåtet och enligt artikel 185 ska en justering göras när det inträffar någon förändring såsom att ett köp hävs eller en prisnedsättning erhålls. 

Enligt praxis från EU-domstolen behåller en beskattningsbar person rätten till avdrag även när de varor och tjänster som har föranlett avdraget inte har kunnat användas. En annan tolkning av direktivet skulle strida mot principen om skatteneutralitet. Det skulle kunna innebära en risk för obefogade skillnader i behandlingen av företag som redan sysslar med momspliktiga transaktioner och företag som genom investeringar söker påbörja momspliktig verksamhet. Det finns således ett hinder för nationella regler som gör det definitiva godkännandet av momsavdrag beroende av resultatet av den ekonomiska verksamheten. EU-domstolen har konstaterat att nationella bestämmelser om jämkning inte får undergräva direktivets grundläggande principer.

Kammarrättens bedömning

Mot denna bakgrund finner KR att avbrytandet av en planerad byggnation inte innebär en sådan förändring som enligt artikel 185 i direktivet ger rätt till justering av medgivna momsavdrag. Att anse att beslut om att inte påbörja en planerad verksamhet medför att jämkning blir aktuell innebär enligt KR en inskränkning av avdragsrätten som strider mot direktivet. 

Enligt KR bedrivs inte någon momsfri verksamhet på fastigheten och momsavdragen har gjorts inom ramen för frivillig skattskyldighet. Det saknas således grund för att kräva jämkning och återbetalning av avdragen moms. 

Kommentar

I flera domar har kammarrätter sedan tidigare funnit att de svenska jämkningsreglerna strider mot EU-rätten. Det har rört fall där förvärvare av en fastighet har ansetts skyldig att jämka ingående moms som en tidigare ägare har dragit av, se bland annat Mervärdesskatt och punktskatter 16/2017. Två mål har fått prövningstillstånd och ska prövas av Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, mål nr 4302-17 och 445--448-18. 

En förvärvare av en fastighet som åläggs av Skatteverket att jämka moms som en tidigare ägare dragit av har möjlighet att åberopa direktivets regler istället för de svenska reglerna. Nu har vi ytterligare en situation där en KR anser att Skatteverkets tillämpning av jämkningsreglerna strider mot EU-rätten och där man som fastighetsägare kan åberopa EU-rätten. 

Rimligtvis förbereder lagstiftaren en anpassning av de svenska reglerna till EU-rätten. Det ska bli intressant att se om man hinner före HFD. 
 

© Författarna och Wolters Kluwer Scandinavia AB 
Att mångfaldiga innehållet i denna artikel, helt eller delvis, utan medgivande av Wolters Kluwer Scandinavia AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729 ) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, såsom exempelvis tryckning, kopiering, ljudinspelning liksom elektronisk återgivning eller överföring.

Artikeln är publicerad i nyhetshetsjänsten Skatteinformation från Wolters Kluwer.