Insight | Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi

Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi
budgetpropositionen spargris med kalkylator
På gång i branschen

Tjänstebeskattningen i budgetpropositionen

Publicerat: 
2020-09-22
Text: 
Jan-Erik Persson, skattejurist

I denna artikel redovisar vi de förslag som berör inkomstslaget tjänst i budgetpropositionen. Bland annat tar regeringen ytterligare steg för att minska glappet i skatteuttag mellan pension och lön. Vidare föreslås ett par justeringar när det gäller sättet att beräkna kost- respektive bilförmån.

Några av förslagen är planerade att träda i kraft den 1 januari 2021. I några fall aviserar regeringen förslag till förändringar där man senare i höst eller nästa år avser att återkomma med detaljerade förslag.

Skatten för personer över 65 år sänks ytterligare

Det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förändras så att den skillnad i beskattning som jobbskatteavdraget medför i princip tas bort. Det innebär att det särskilda grundavdragsbeloppet höjs för alla med en fastställd förvärvsinkomst mellan ca 213.000 och 1.418.000 kronor per år.

För dem med inkomster över ca 1.423.000 kronor per år minskas det förhöjda grundavdraget. För personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och har inkomster över ca 1.680.000 kronor ska någon förhöjning av grundavdraget inte göras.

En skattereduktion för arbetsinkomster införs

Regeringen föreslår att en skattereduktion för fysiska personer med förvärvsinkomster införs. Skattereduktionen bör som huvudregel uppgå till 1.500 kronor per person och år och utgå för samtliga inkomster i inkomstslaget tjänst. Det innebär både att arbetsinkomster och inkomster från socialförsäkringsförmåner får räknas med.

Regeringen avser att återkomma med ett detaljerat förslag och detta bör träda i kraft den 1 januari 2021.

Tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster

En tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster bör införas för att hantera ökade arbetskostnader till följd av den pågående pandemin.

Det kan exempelvis röra sig om personer som tagit bilen till arbetsplatsen istället för att använda kollektivtrafiken. Skattereduktionen ska ha en tydlig låginkomsttagarprofil och vara helt utfasad vid arbetsinkomster som uppgår till högst 50.000 kronor per månad

Regeringen avser att återkomma under hösten med ett detaljerat förslag som planeras träda i kraft under 2021 och gälla för beskattningsåren 2021 och 2022.

Tidsgränsen för expertskatten utvidgas

Skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner bör utvidgas från att gälla under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige till att i stället gälla under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.

Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2021.

Nytt sätt att beräkna kostförmån

Regeringen föreslår att sättet att beräkna värdet av fri kost ska ändras. I dagsläget fastställs årligen dessa värden utifrån genomsnittspriset för en lunch i Sverige. Istället ska värdet fastställas med viss procent av prisbasbeloppet. 

Kostförmån ska för en hel dag beräknas till ett belopp – avrundat till närmaste femtal kronor – som motsvarar 0,52 procent av prisbasbeloppet. Förmånsvärdet för lunch eller middag är 40 procent av värdet för kostförmån för en hel dag. Förmånsvärdet för frukost är 20 procent av värdet för kostförmån för en hel dag.

Ändringen ska träda i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

Skattefrihet för kostförmån i särskilda fall

Förslaget omfattar de situationer när allmänheten lämnar matgåvor till personer som arbetar inom exempelvis sjukvården. Skattefriheten bör gälla under förutsättning att måltiden kommer från någon som saknar samband med arbetsgivaren och att måltiden lämnas utan krav på motprestation.

Finansdepartementet har remitterat ett förslag om skattefrihet för förmån av kost i särskilda fall. Regeringen avser att under 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag.

Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2021 och gälla förmåner som lämnas efter den 29 februari 2020.

Ändrat sätt att beräkna bilförmånsvärdet

Regeringen föreslår att sättet med hjälp av en schablonberäkning för att fastställa värdet av bilförmån bör justeras. Detta för att bättre spegla kostnaden av privat bilinnehav och för att inte premiera innehav av fossildrivna bilar. 

Dagens system innebär att schablonen i beräkningsmodellen leder till ett förmånsvärde som innebär en lägre kostnad jämfört med att äga motsvarande bilmodell privat. 

Schablonberäkningen för bilförmån bör därför justeras i syfte att bättre avspegla ett marknadsvärde. Detta bör ske genom att två delkomponenter i beräkningen – det ränterelaterade beloppet och det prisrelaterade beloppet – ändras. Förslaget påverkar inte den befintliga miljöstyrningen i beskattningen av bilförmån. Den permanenta nedsättningen av det förmånsgrundande priset för miljöanpassade bilar kommer alltså att finnas kvar.

Regeringen avser att under våren 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2021 och gälla för bilar som blir skattepliktiga för första gången från och med det datumet.

Länk till budgetpropositionen>>

Artikeln är publicerad i nyhetshetstjänsten Skatteinformation från Wolters Kluwer.
 

© Författarna och Wolters Kluwer Scandinavia AB 
Att mångfaldiga innehållet i denna artikel, helt eller delvis, utan medgivande av Wolters Kluwer Scandinavia AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729 ) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, såsom exempelvis tryckning, kopiering, ljudinspelning liksom elektronisk återgivning eller överföring.