Elevated view of illuminated skyscrapers at La Defense financial district and Avenue des Champs-Elysees at dusk, Paris, France
Skatt & Ekonomimaj 15, 2019

Bodelning och arv i internationella situationer

Vid ett dödsfall eller en skilsmässa kan anknytningar till flera länder leda till praktiska och juridiska svårigheter. Vilka regler gäller om ett svenskt par bosatta i Spanien skiljer sig? Hur ska en bodelning gå till om makarna har olika medborgarskap? Vad gäller om en svensk medborgare bosatt i Portugal avlider? Vilka regler gäller för arvet? Om personen som avlider är gift eller sambo uppstår både frågor om bodelning och arv.

Ny lagstiftning

Den 1 juni i år träder en ny lag, lagen (2019:234) om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer i kraft. Lagen bygger på två EU-förordningar om makars respektive registrerade partners förmögenhetsförhållanden.

EU-förordningarna innehåller bland annat lagvalsfrågor vad gäller bodelning mellan makar i samband med dödsfall och skilsmässa. Lagen kompletterar förordningarna bland annat med lagvalsregler för sambor och för makar i nordiska och internationella situationer utanför EU.

De nya reglerna ersätter lagen (1992:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden (LIMF) och den nordiska äktenskapskonventionen från 1931.

När det gäller lagval för arvsfrågor gäller sedan 2015 EU:s arvsförordning. Norge, Danmark och Island tillämpar istället nordiska arvskonventionen. I lagen (2015:417) om arv i internationella situationer finns kompletterande bestämmelser till både arvsförordningen och till nordiska arvskonventionen.

Viktigt att tänka på vid bodelning

Här följer fem saker att tänka på om bodelning och arv i internationella situationer:

  1. För bodelningsfrågor ska, om inget lagval görs, som huvudregel lagen där parterna hade sin första gemensamma hemvist vid äktenskapets eller samboförhållandets ingående tillämpas.
  2. I ett lagvalsavtal kan parterna istället välja att tillämpa lagen i det land, där en eller båda är medborgare eller har hemvist vid tidpunkten för avtalets ingående.
  3. För arvsfrågor ska, om inget val görs, som huvudregel, lagen i det land, där den avlidne hade sin hemvist vid sin död, tillämpas.
  4. I ett testamente kan man istället välja att medborgarlandets lag ska tillämpas på arvsfrågor.

Med hemvist menas oftast där man är bosatt men det kan också vara andra omständigheter som avgör var man har sin hemvist.

En nyhet när det gäller frågor om bodelning och andra frågor om makars förmögenhetsförhållanden, är att det inte sker något byte av tillämplig lag, om makarna efter det att äktenskapet ingicks skulle ta hemvist i en ny stat. Enligt den gamla lagen (LIMF) gäller det nya hemvistlandets lag efter två år.

Ett lagvalsavtal ska vara skriftligt och undertecknat av båda makarna eller samborna. Avtalet ska avse makarnas egendom i dess helhet. Nytt är att avtalet ska registreras hos Skatteverket.

Tänk också på att den gamla lagen (LIMF) fortfarande gäller för lagvalsfrågor om makars förmögenhetsförhållanden, om äktenskapet har ingåtts före den 29 januari 2019 och makarna inte den dagen eller därefter ingår ett lagvalsavtal som är giltigt till formen.

Lagvalsfrågor för arv och bodelning regleras i skilda lagar. För att vara helt säker på vilka regler som kommer att gälla i händelse av skilsmässa eller dödsfall rekommenderar vi därför att du upprättar både ett testamente, som inkluderar ett lagval för arvsfrågor, och ett lagvalsavtal som innehåller lagval för frågor om bodelning och andra förmögenhetsrättsliga frågor mellan makar och sambor.

Till din hjälp har vårt Dokumentprogram lagvalsklausuler i samtliga testamenten och i höstversionen kommer vi att tillhandahålla lagvalsavtal i enlighet med de nya formkraven.

Här kan du läsa mer om Dokument från Wolters Kluwer >>

Back To Top