Insight | Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi

Webbmagasin för dig inom skatt och ekonomi
Beskattning av dödsbo
Experten svarar

Enmansdödsbon och kapitalvinstbeskattning

Publicerat: 
2019-02-21
Text: 
Alexandra Wallerius, skattejurist

Normalt anses äganderätten till tillgångar övergå till delägaren i ett enmansdödsbo när förvaltningen är avslutad. Tillgångar som säljs efter det beskattas hos dödsbodelägaren även om man hävdar att försäljningen sker i dödsboets namn. Det menar Skatteverket i ett ställningstagande.

Enmansdödsbo

Eftersom en efterlevande make ärver före gemensamma barn är dödsbon med en enda ägare vanliga. I enmansdödsbon behövs inget arvskifte göras. Dödsboets egendom övergår istället formlöst på arvtagaren. Boet anses upplöst när boutredning och förvaltning avslutats vilket anses ha skett i och med att bouppteckningen har registrerats.

Det är viktigt att fastställa när ett enmansdödsbo är upplöst eftersom det är vid den tidpunkten som äganderätten till boets tillgångar övergår till arvtagaren. Det styr även hur en försäljning av tillgången ska beskattas. Det är den som är ägare till tillgången vid försäljningstillfället som ska beskattas för en kapitalvinst.

Ställningstagande

Skatteverket har lämnat ett ställningstagande där man tar upp ett antal aspekter på vem som ska kapitalvinstbeskattas − dödsboet eller dess ende delägare.

Bakgrunden är en dom från Kammarrätten i Sundsvall den 23 juni 2014 med mål nr 2859-13. Domstolen ansåg att ett dödsbo som hade förvaltats av dess enda delägare inte skulle anses vara upplöst vid tidpunkten för registreringen av bouppteckningen. Anledningen var att dödsbodelägaren hade sålt en fastighet i dödsboets namn efter registreringstidpunkten. Därför kunde inte förvaltningen anses vara avslutad. Dödsboet ansågs fortfarande äga fastigheten och skulle därför kapitalvinstbeskattas för försäljningen.

Den fråga som Skatteverket vill belysa är vilken betydelse det har i vilket namn ett köpekontrakt är upprättat när man bedömer om en dödsboförvaltning är avslutad eller inte. Ska förvaltningen inte anses vara avslutad när en försäljning görs i dödsboets namn efter att bouppteckningen är registrerad?

Efter att ha redogjort för ett antal domar både från de allmänna domstolarna (civilrätt) och förvaltningsdomstolarna (skatterätt) ger Skatteverket sin syn på hur man ska avgöra vem som är ägare av en tillgång vid försäljningstidpunkten.

Förvaltning av boutredningsman eller testamentsexekutor

Ett enmansdödsbo kan förvaltas av en förordnad boutredningsman eller testamentsexekutor. Om hen säljer en tillgång som tillhört den avlidne i dödsboets namn, ses försäljningen i normalfallet som ett led i förvaltningen av dödsboets tillgångar. Detta gäller även om försäljningen sker efter det att bouppteckningen har registrerats. Till den del delägaren dessförinnan inte har blivit ägare till tillgången genom att ha tillträtt den, ska dödsboet ta upp kapitalvinsten till beskattning.

Förvaltning av dödsbodelägaren

När enmansdödsboet förvaltas av dödsbodelägaren bör förvaltningen normalt anses avslutad när bouppteckningen registreras. I och med att förvaltningen är avslutad anses tillgångar, som inte innan dess tillträtts av delägaren, formlöst ha övergått till den ende delägaren. Sker en försäljning efter den tidpunkten ska den kapitalvinstbeskattas hos dödsbodelägaren.

Även om delägaren säljer en tillgång, som tidigare tillhört den avlidne, i dödsboets namn efter registreringstidpunkten ska den kapitalvinstbeskattas hos delägaren. Enligt Skatteverket kan förvaltningen inte anses pågå enbart av den omständigheten att man säljer något i dödsboets namn.

Delägaren kan inte heller styra över när hens förvaltning av dödsboet ska anses avslutad genom att inte ta över en inteckningsskuld med betryggande säkerhet i en fastighet och inte heller genom att inte ansöka om lagfart för förvärvet på det vis som anges i jordabalken.

Kommentar

Det kan finnas skäl till att vilja styra beskattningen av en kapitalvinst till en viss person. Det kan exempelvis finnas kapitalförluster att kvitta vinsten mot eller i fråga om näringsverksamhet ett underskott som kan kvittas mot vinsten, Skatteverket lämnar följande exempel:

Exempel:

En pappa dör och lämnar efter sig en näringsverksamhet i vilken det finns ett inrullat underskott och en fastighet. Sonen förvaltar, som ende delägare, dödsboet efter pappan. Efter att bouppteckningen har registrerats säljer sonen näringsverksamheten inklusive fastigheten. Han gör det i dödsboets namn.

Några giltiga skäl för att behålla förvaltningen av dödsboet efter registreringstidpunkten har inte identifierats. Därför är det sonens tillgångar som säljs och han ska beskattas för försäljningen. Eftersom arvtagare inte kan ta över den avlidnes underskott kan han inte kvitta kapitalvinsten på fastigheten mot underskottet.

I detta exempel hade det skattemässigt varit bättre att sälja verksamheten innan bouppteckningen registrerats. Tiden kan dock vara knapp eftersom en bouppteckning normalt ska göras senast tre månader efter dödsfallet och lämnas in till Skatteverket efter ytterligare en månad.

© Författarna och Wolters Kluwer Scandinavia AB 
Att mångfaldiga innehållet i denna artikel, helt eller delvis, utan medgivande av Wolters Kluwer Scandinavia AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729 ) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, såsom exempelvis tryckning, kopiering, ljudinspelning liksom elektronisk återgivning eller överföring.

Artikeln är publicerad i nyhetshetsjänsten Skatteinformation från Wolters Kluwer.

Dokument från Wolters Kluwer innehåller familjerättsliga dokument.